”Live long – eat mushrooms!”

Sammanfattning

  • Matsvamp har bra näringsvärde; lågt kaloriinnehåll, bra protein, viktiga vitaminer, mineraler och spårämnen och har dessutom en nyttig fibereffekt i tarmen.
  • Vissa matsvampar har positiva medicinska effekter; mest känt är förmågan att sänka kolesterolhalten i blod samt att stimulera immunförsvaret.
  • Ostronskivling och shiitake är två speciellt intressanta svampar; de odlas och är lättillgängliga, är delikata matsvampar, har högt näringsvärde och väl dokumenterade medicinska effekter.
  • Forskare rekommenderar idag att matsvamp är en del i en hälsosam och välbalanserad kost i förebyggande hälsovård.
  • Svampar och svampextrakter används också alltmer som farmaceutiska preparat vid behandling av vissa sjukdomar.

Nya rön om matsvamp

Budskapet ”Live long – eat mushrooms” bör spridas över världen anser professor J Lelley, tysk svampforskare och en av de ledande i världen. Och åtminstone för de flesta i Europa är detta nog ett nytt budskap. Gå ut i en butik i Europa och fråga konsumenter: ”Varför äter ni frukt och grönt?” Svaret blir i regel ”Det är gott och nyttigt!” Detta är välkänt för de flesta. Om man sedan frågar ”Varför äter ni svamp?” – då blir svaret för det mesta ”Det är gott!” Om matsvamp är nyttigt eller bara gott är okänt för de flesta. Men runt om i världen har man nu alltmer börjat uppmärksamma att matsvamp är nyttigt och att vissa svampar dessutom har goda medicinska effekter. (Ref 1)

Gott och nyttigt!

Näringsinnehållet i matsvamp är generellt sett jämförbart med eller bättre än hos grönsaker men näringsinnehållet varierar en hel del mellan olika svamparter. Kaloriinnehållet är lågt eftersom svampar inte lagrar näring, t.ex. i form av stärkelse, som många grönsaker. Proteinet i matsvamp är av hög kvalitet och innehåller alla de essentiella aminosyrorna. I flera matsvampar är proteinkvaliteten nästan lika hög som i kött och mjölk. Svamparnas celler innehåller kitin, samma ämne som t.ex. i kräftskal. Kitinet har en gynnsam fibereffekt i vårt tarmsystem på liknande sätt som växternas cellulosa. Matsvamp är också en god vitaminkälla med bl.a. vitamin B2, B6, D, K och C. Speciellt intressant är att svamp är det enda vegetabiliska livsmedlet som innehåller höga halter av D-vitamin (Ref 2). Vidare innehåller svamp åtskilliga viktiga mineraler och spårämnen, t.ex. kalium, fosfor, järn, zink, selen, mangan m.fl. Så ur näringssynpunkt är svamp ett bra livsmedel. En kulturhistorisk kuriositet är att det faktiskt är möjligt att livnära sig på svamp. Detta kunde Charles Darwin konstatera under sina resor i Eldslandet på 1800-talet. Han upptäckte då en ny svampart och fann att några indianstammar nästan uteslutande levde på denna svamp som också fick Darwins namn: Cyttaria darwinii. (Ref 3,4)

Hälsoeffekter  –  välkänt i Fjärran Östern

Men svampar är inte bara bra ur näringssynpunkt – ännu intressantare är att vissa svampar har positiva medicinska effekter. Detta har man vetat länge i Fjärran Östern. Här har man använt svamp som hälsokost i hundratals år och inom den traditionella österländska medicinen har man använt sig av svampar för att bota och förebygga en lång rad sjukdomar, t.ex. högt blodtryck, höga kolesterolvärden i blod, tumörer m.m. Men den västerländska medicinen var till en början skeptisk. Man vill se vetenskapliga studier som visar vilka kemiska substanser som är aktiva, vilka verkningsmekanismer man har etc. Sådana studier har nu pågått under flera decennier runt om i världen. Efterhand har man kunnat visa att många av de påstådda effekterna verkligen stämmer och man har kunnat identifiera både aktiva substanser och verkningsmekanismer. De mest välkända effekterna är att vissa svampar kan sänka kolesterolhalten i blod och förstärka immunförsvaret. Det har t.o.m. varit möjligt  att i djurförsök reducera och bota cancer med hjälp av svamp. (Ref 5) . Helt nyligen har forskare vid Penn State University funnit att svampar innehåller höga halter av antioxidanten ergothioneine – som är aktiv mot fria radikaler och därmed har en viktig skyddande effekt på celler i människokroppen. De allra högsta halterna hittade man i exotiska svampar som ostronskivling och shiitake men även champinjon är rik på ergothioneine. Halterna av antioxidanten minskar inte heller vid tillagning av svampen. (Ref. 6)

Vilka svampar är medicinskt intressanta?

Svampar med de viktigaste medicinska effekterna finner man i gruppen vednedbrytande svampar som i naturen växer på träd, t.ex. tickor och vissa skivlingar.  Ett 20-tal arter används nu för detta ändamål. Däremot är förnasvampar som växer i jord, t.ex. champinjoner, visserligen bra ur näringssynpunkt men av mindre betydelse som medicinskt viktiga svampar.  Många av de medicinskt intressanta svamparna är tickor, t.ex. av släktena GanodermaGrifolaoch Polyporus och är inte matsvampar. I dessa fall gör man extrakter, téer etc. på svamparna för medicinskt bruk. Farmaceutiska produkter från svampar är redan idag en stor kommersiell marknad med försäljning i mångmiljard-klassen, främst i Fjärran Östern men även i USA.  Några arter, t.ex. judasöra och vinternagelskivling är medicinskt intressanta matsvampar som odlas i Fjärran Östern men har sannolikt ingen större marknad som matsvamp i Väst. Däremot framträder två speciellt intressanta svampar i detta sammanhang; Ostronskivling (Pleurotus ostreatus m.fl.) och shiitake (Lentinus edodes). Dessa arter odlas i stor skala i både Öst och Väst och är lättillgängliga, de är delikata matsvampar, de har högt näringsvärde och har väl dokumenterade medicinska effekter. Alltså en trevlig kombination av delikatess och hälsokost! (Ref 5,7).

Ostronskivlingens hälsoeffekter

I en vetenskaplig artikel sammanfattar en europeisk forskare kunskapsläget om ostronskivlingens hälsoeffekter (Ref 8). Artikeln fokuserar på ostronskivling men liknande effekter är också väl kända för shiitake-svampen.

Ostronskivling sänker kolesterolhalten

Den mest kända medicinska effekten av ostronskivling är dess förmåga att sänka kolesterolhalten i blod, en avgörande riskfaktor för utveckling av hjärt- kärlsjukdomar. Kolesterolproduktion i blod sker under kontroll av ett viktigt enzym: hydroxy-methyl-glutaryl-coenzym A reductas. Ostronskivling producerar en s.k. sekundär metabolit kallad mevinolin. Denna substans har förmågan att inhibera enzymets produktion av kolesterol. Detta innebär att totalhalten kolesterol i blod minskar samt att det sker en förskjutning från det ”dåliga” kolesterolet (LDL) till det ”goda” (HDL) kolesterolet. Detta har dokumenterats både i djurförsök och kliniska försök på människa. Man rekommenderar därför ostronskivlingen som en naturlig, kolesterolsänkande ingrediens i kosten.

Antitumöreffekt och stärkt immunförsvar

I dessa fall är de aktiva substanserna främst glukaner, dvs. polysackarider bestående av glukos, t.ex. pleuran och pleuromutilin. Både genom att injicera svampextrakt och genom att ge ostronskivling i foder har man i djurförsök kunnat visa en kraftig inhibering av flera typer av tumörer. Mekanismen bakom dessa resultat är sannolikt att polysackarider från ostronskivling stimulerar cellernas eget immunförsvar. Bl.a. redovisas djurförsök som visat att polysackarider ökar aktiviteten hos s.k. mördarceller i kroppens försvar. Man har också visat att polysackariderna reducerar oxidationen av lipider med hjälp av superoxiddismutas – vilket anses som en viktig faktor vid uppkomsten av cancer och arteroskleros.

Den förstärkning av immunförsvaret som utlöses av ostronskivlingens polysackarider, ger inte bara ett skydd mot tumörer utan även mot virus- och bakterieinfektioner. T.ex. har man i djurförsök visat att polysackariderna ger ett förstärkt skydd mot vissa influensa-virus. Det spekuleras om att ostronskivling och andra matsvampar kan ge ett skydd mot vanliga förkylningar men här saknas ännu vetenskapliga bevis. (Ref 2)

Vad säger forskarna idag?

Medicinska effekter av svampar är idag ett stort forskningsfält med egna internationella kongresser och tidskrifter. I april 2005 samlades forskarna i Shanghai för den 5:e internationella kongressen inom området. Några intryck från forskningsfronten och om de praktiska och kommersiella tillämpningarna har sammanfattats i tidskriften Mushroom Business. (Ref 9) Man konstaterar att under de senaste årtiondena har väldigt mycket kunskap kommit fram om hur de medicinska svamparna fungerar, vilka ämnen som är aktiva och hur de verkar både vid förebyggande behandling i hälsokost och som farmaceutiska preparat i sjukdomsbehandling. Mycket arbete har gjorts med djurförsök och en del, men begränsade, kliniska studier på människa har rapporterats. Resultaten är samstämmiga och visar att det ligger mycket sanning i det som länge hävdats inom den traditionella österländska medicinen. Dock önskar forskarna, speciellt västerländska sådana, att kunskaperna bekräftas även i storskaliga kliniska tester på människa under strikt vetenskaplig kontroll – och sådant arbete pågår nu på olika håll i världen. En fråga som många ställt sig är: Hur kan man få medicinska effekter av svampar man äter – förstörs inte de aktiva ämnena i matsmältningssystemet och hur kommer stora polysackaridmolekyler igenom tarmslemhinnan? En koreansk forskare har nu visat att polysackariderna och andra makromolekyler kan passera igenom slemhinnan på vissa specifika platser, s.k. plaques, och därefter bindas in på särskilda receptorer som ger tillträde till lymfa-systemet. Skönt att höra för den som vill kombinera en god måltid med positiva hälsoeffekter! Den positiva inställningen till svamp som både mat och medicin i Fjärran Östern, speciellt Kina, kan illustreras med uppgifter om svampodlingens omfattning. I Kina produceras årligen 10 miljoner ton matsvamp av ca 50 olika arter och odlingarna sysselsätter 30 miljoner kineser! Några rekommendationer från kinesiska forskare på Shanghai-kongressen är tänkvärda:

”Konsumenterna måste inse det faktum att äta svamp inte är en lyx utan en nödvändighet för människans hälsa på grund av de hälsobefrämjande egenskaperna”

Prof. S T Chang

”För att minska sjukvårdskostnaderna är förebyggande hälsovård av största betydelse. Här är en hälsosam och välbalanserad diet en avgörande faktor, och här passar matsvamparna väl in. Ät dagligen en del grönsak, en del kött och en del svamp!”

Prof. Z Hong

Sådana uttalanden kan nog av många västerländska bedömare uppfattas som en smula överdrivna och väl entusiastiska. Äta svamp varje dag för hälsans skull?? Här inverkar säkert olika traditioner och kulturer på vårt synsätt. Men dessa ståndpunkter förs fram av forskare som räknas som de ledande och mest välrenommerade i världen både inom svampbiologi och medicin! Kanske är det så att den traditionella österländska medicinen visar sig ha rätt i en hel del avseenden, om än inte i allt? Detta har vi ju redan erfarit när det gäller en del andra österländska traditioner, t.ex. akupunktur och meditation. För inte så länge sedan betraktades sådana metoder med skepsis i Väst men är nu etablerade behandlingsmetoder.

Kanske har den inledningsvis citerade tyske forskaren rätt när han säger ”Live long – eat mushrooms”. Att man dessutom kan njuta av att äta hälsosam svamp gör ju inte saken sämre!

Referenser:

  1. Mushroom Business, nr 10, april 2005.
  2. Lind P O, Nyttomat

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6276&a=108383

  1. Smith J-E, Rowan N J, Sullivan S (2000). Medicinal Mushrooms and Cancer, http://sci.cancerresearchuk.org/labs/med_mush/med_mush.html
  2. Ehdin S, Söderström M (2000). Kokkonst för den självläkande människan. Bokförlaget Forum.
  3. Hobbs C (2000) Medicinal Mushrooms, Second Annual Congress on Mushroom Nutrition and Medicinal Mushrooms, www.phytochemistry.freeserve.co.uk/mushroom/hobbs/paper.htm
  4. Dubost J, Beelman R B, Peterson, D G, Royse, D J. Arbete presenterat vid 230thAmerican Chemical Society meeting, Washington DC 2005.

http://live.psu.edu/index.php?sec=vs&story=13294&pf=1

  1. Chang R (2000) Functional Properties of Edible Mushrooms,www.meridianmedical.org/about_us/raymond_articles_01.htm
  2. Gunde-Cimerman N (1999). Medicinal Value of the Genus Pleurotus. International Journal of Medicinal Mushrooms, vol. 1, sid. 69-80.
  3. Mushroom Business, nr 11, juni 2005.

Sammanställt av Göran Hansson, Funginova AB, september 2005

Annonser